::Rasfakta::

Schäferstammens bakgrund:
Schäfern uppmärksammades på en utställning 1899 i Tyskland av två män, Max von Stephanitz och Artur Meyer och samma år registrerades schäfernshundsklubben i Tyskland och redan 1905 kom den första schäfern till Sverige. De regler som sattes då gäller även idag, endast få marginaler har ändrats. De första årtionden fick man inte exportera så många hundar från Tyskland, för de ville bevara sin schäferstam stark. Eftersom många bra schäfrar importerades till England och USA hann inte Sverige få så många. Det var först efter andra världskriget som Sverige fick in lite mer hundar från Tyskland. I slutet av 80-talet hade Tysklands schäferhundsklubb ca 90 000 medlemmar medan Sverige hade 6000 medlemmar. 1995 gick Sverige med i EU och ett mer öppet Europa höll på att skapas. Den 1 maj 1996 trädde nya införselregler för hundar i kraft i Sverige och i och med detta så ökade schäferhundimporten kraftigt.

Svenska kennelklubbens avelspolicy:
Avelspolicy betyder tillvägagångssätt. I Svenska kennelklubbens stadgar står: ”att väcka intresset för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jakligt och exteriört goda hundar”. Avelspolicyn ska motverka att enskilda individer inte övernyttjas inom aveln samt minska in- och linjeaveln. Denna policy används av uppfödare för att kunna se vad det är för hane som han/hon ska betäcka sin tik med. Man kan ring till kennelklubben och höra efter om det finns höftfel i släkten eller om hanen och tiken är släkt med varandra. Man kan också få information om hundens temperament och kroppsbyggnad. Standardvikten hos rasen ligger på 22-32 kilo på tikar och 30-40 kilo på hanarna. Standard höjden ska ligga runt 55-60 cm på tikarna och hanarna ca 60-65 cm.

Allmänt om rasen:
År efter år toppar schäferhunden registreringstabellerna världen över som den mest köpta hunden. Många väljer denna ras p g a att den (eller ska ha) ett utmärkt lynne. Det är därför barnfamiljer kan ha schäfern som familjemedlem. För att beskriva en schäfer så är det lättare att citera ur standardlagboken: ”En Schäfer skall Ha ett jämt humör och ha goda nerver, vara självsäker och frimodig och fullständigt godlynt (utom i retningsläge) och därtill skall den vara uppmärksam och följsam. Den måste besitta mod, kamplust och hårdhet för att vara lämplig som sällskaps- , vakt-, skydds-, tjänste- och vallhund”. Schäfern behöver mycket aktivitet så som att jobba med både kropp och hjärna. En Schäfer som inte får jobba är ingen lycklig Schäfer!

Citerat från >> Svenska Kennel Klubbens << lagstandard.

Tillbaka